Vi vandrade på Lunds gator och möter plötsligt en ung man från naturskyddsföreningen som frågar om vi har tid en stund. Det hade vi. Särskilt då han såg mycket sympatisk ut och verkade trevlig. Han berättade om miljöfadderi och om naturskyddsföreningens arbete mot miljöförstöringen. Det lät bta och dessutom kunde vi inte med att efter 20 minuter säga nej, utan skrev på papprena. Men först efter löfte om att man inte behövde börja med fadderiet innan i höst då man tjänat lite pengar och förhoppningsvis inte behöver leva på vatten och bröd som nu innan studenten. 

Till det mer komiska hör att han plötsligt, mitt i informationen, frågar om vi tycker att han pratar mycket skånska (hans mamma är visst från Göteborg). Vi svarade att det gör han uppenbarligen inte då vi förstått varenda ord han sagt (haha). Sedan kom vi fram till att han nog inte pratade alls särskilt mycket dialekt då han själv inte alltid förstår skånska.

Valborg (förlåt, siste april som det heter här nere) blir svår att spendera på något annat sätt än i lägenheten då vi inte kommer in någonstans. Helst skall man vara tjugofyra. Annars tjugo med studentlegetimation. Är det en studenstad vi befinner oss i kanske?

Först vill jag rekommendera Thomas Andersson Wij! Vi var och såg denne man igår på Mejeriet i Lund och det var en av de bättre spelningar jag sett, även inräknat euforiska spelningar med Kaizers Orchestra och annat dansant. Jag säger bara mellansnacket! Det var de roligaste historier jag hört på länge och vi satt där och ville inte att han skulle sluta berätta. Och vi fick reda på anledningen till att han väljer att tolka Carolas "Evighet". Så här är det: nu när Gud har bekänt färg vad det gäller musikstil (Carola har sagt att det var Gud som sa åt henne att sjunga den) vill naturligt vis Andersson Wij också sjunga den. Haha! Humor tycker vi!

Idag har vi åkt bil i skåne. Det var trevligt. Ida körde, Malin läste kartan och farföräldrarna satt i baksätet och gaggade. Vi har fikat ungefär tre gånger och ätit middag en gång. Allt detta skedde mellan Beddinge strand och Simrishamn. Däremellan fick vi in ett besök på en konstig utställning i en konsthall och vid Ale stenar.

Något komiskt hände även denna dag. På fiket i Ystad kom vi att prata om spättekakor och att vi inte smakat denna delikatess (delikatess?) Utanför fiket satt två unga män och vi frågade om de tyckte om spättekaka och de sa att det gjorde de inte. Ida backade ut från parkeingen och fick naturligtvis kärringstopp och de unga männen skrattade mycket gott (men vänligt). Till det komiska hör att när vi vandrat upp mot Ale stenar möter vi dessa pojkar och de hälsar glatt.

Vad gjorde de i Ale stenar?!

Jag börjar med att rekommendera alla att lyssna på Bengt Brylde (med sådant där tyskt u med prickar på, fast jag vet inte hur man gör sådana). I torsdags var jag på en föreläsning med honom. Ämnet var lycka. Statistik om hur vida man var olika lycklig i olika delar av världen och vilka faktorer som spelar in. Till exempel så spelar pengar (och till viss mån fattigdom) mindre roll än man tror och saker som livssyn, social förmåga och äktenskapsliknande relationer större roll. Intressant.

Dessutom kan jag svara på Malins fråga angående att Ida inte skall gå på bal. Det finns några anledningar:

1. Hon vill inte få en dyr klänning nedspydd (de senaste åren har festen urartat)

2. Det är dyrt med 500 kronor för vegetarisk mat i form av halvfabrikatsbiffar som, om man har tur, är stekta och inte endast mickrade. (kanske en överdrift, men faktum är att den vegetariska maten brukar vara kass)

3. Hon vill inte leka vuxen (anledning nog)

På fredag har skolan bestämt att lägga in en obligatorisk Vett & Etikett-dag. Suck! Ida har inga lektioner på fredagar så därför känns detta lite onödigt. Hon som inte ens tänker gå på balen måste lära mig att dansa vals samt i vilken ordning man skall ta besticken vid en fin middag. Men hon vet ju att man börjar längst ut till höger, och därför anser hon sig ha rätten att skolka. Dessutom är hon så präktig att hon inte skolkat en enda gång under sin skoltid och hon kan ju inte ta studenten utan att ha gjort det!

Och för er som är intresserade tänker Ida nu berätta om sin dag:

Först på morgonen var det kör, men eftersom Ida skall vara sån där kom-fram-och-säger under vårkonserterna gick hon inte dit. Istället lyssnade hon och Sara minst fem gånger på ragtime-låten de skall sjunga. Sedan var det dags för estet-träff. Det var ganska lustigt denna gång faktiskt. Temat var mellanstadiedisco och tillställningen avslutades med danstävling. Förstapris var Nils. Nej nu ljög Ida för det var inte alls danstävlingen som avslutade. Det gjorde teatertreorna. Helt plötsligt utövade de stage fighting och slog varandra gula och blå. Ja jösses. Ida och hennes vänner var lite skakis efteråt, ty det är inte lätt att få luftslag att inte se ut som just luftslag. Sedan hade de lunch och idrott. Hur kan man komma på att lägga idrotten precis efter lunch? Idag kom det sig så att de själva fick välja aktivitet och det blev brännboll och fotboll i solens sken. Ida kommer att ha sådan träningvärk imorgon att hon inte kan gå i skoltrapporna. Efter det var det psykologi med stenar och spådomskonster. Idas spådom sa att hon skulle göra världen bättre på något sätt som hon nu inte minns. Kan det vara Freds och konflikts-kunskapen som spökar? Hm... Tillsist var det då dags för samhällskunskap. Ida fick tillbaka förra veckans ekonomiprov och blev så förvånad över resultatet att hon aldrig mer skall ha ångest över något liknande. Hon hade tydligen lyckats att både förstå ekonomin och se samband mellan olika ekonomiska modeller. Något som hon tvivlar starkt på att hon skulle klarat av denna vecka.

När hon kom hem var pappan osedvanligt glad och efter lite middag hjälpte hon honom att stapla virke. Då kom hon fram till att strö lekt är en ganska trevlig sysselsättning om vädret är fint.

I april skall det väl inte vara så varmt som 20 grader? Tänk om det inte hinner bli mer vår! Det vore förfärligt. Det är ju min favoritårstid en del dagar.

Idag är jag fascinerad av min mormor. Att man kan ha så bråttom fast att man är pensionär.

Det har varit jättevarmt idag. En sån där dag då alla är ute i trädgården och man har svårt att undvika grannarna utan är tvungen att prata-trevligt-en-stund.

Solen är stark. Jag fick lite färg i ansiktet upptäkte jag när jag tog av mig glasögonen och fann en vit rand på näsan.

Dessutom fick jag privilegiet att se på när en get killade. Åh, den var så himla liten, killingen! Lika liten som en dvärgvädurskanin. Faktum är att den var rätt lik en. Den hade så långa öron.

Jag har under dagen upptäckt att jag har ett nytt tvångsbeteende.

Jag kan inte svara i telefonen efter första signalen. Jag måste vänta tills minst två signaler gått. Varför vet jag inte, men handen förmår bara inte lyfta luren tidigare.

Kanske har jag någon slags inre föreställning om att jag vore en desperat och ensam människa som sitter och väntar på att någon skall ringa?

Jag kanske är en ensam och desperat människa? Vissa dagar är jag det. Borde jag då svara direkt i telefonen om jag vill att världen skall se hur ensam och desperat jag är?

Det är Onsdag och jag känner mig lätt rörig. Jag tror att mor min kände det på sig igår för när jag vaknade hade hon lagt en lapp på köksbordet och med, för mig, gigantiska bokstäver textat "MATA STUTARNA".

Som att jag skulle glömma av det? Hoho! Hon hade lagt fram Tacos-grejorna också. Bara för att jag efter fem minuter igår glömt av vad hon planerat för mat. Själv hade jag tänkt låta min kreativa sida få släppa loss i köket eftersom jag skulle vara hemma hela dagen. Och Tacos är inte alltför inspirerande. Fast man får ju öppna burkar. Det är alltid något...

Förresten. Jag tycker inte om reklam och vi tar heller inte emot någon. Men så har någon klipsk person kommit på att man kan skicka den adrsserad i stället. Idag fick jag ett sådant där adresserat kuvert från Libresse. "Gratisprover-nyheter-rabatter" Åh! Tack så hjärtligt! Men jag tänker inte bli ruinerad genom att köpa mina mensskydd hos er. Apotekets billigaste alternativ är tillräckligt dyrt. Dessutom är de miljömärkta till skillnad från era.