Alla inlägg under mars 2009

Av Ida - 30 mars 2009 21:52

Den här bloggen har blivit så annorlunda. Mot hur den var i början. Jag skriver bara när jag är upprörd. Och arg. Ledsen. Eller förbannad. Hur kul är det att läsa? Vart är lyckan någonstans? Alla små filosofier och betraktelser. Om isfläckar, lövhögar, staketstolpar och guppiga cykelvägar? Minns ni? Ni som har hängt med sedan starten?


Jag tror att jag har för mycket att göra. Jag måste bli sådär arg för att verkligen ta mig tid. Men nu är det vår och efter den 15 april blir nog sinnet lättare. Då ska jag blanda. Bubbelplast, Lycka och Samhällsengagemang. För man får inte sluta engagera sig. Världen kan alltid bli bättre. Måste bli bättre.

Av Ida - 29 mars 2009 20:16

Varför dansar folk på högtalarna när man är på klubb? Sådär utmanande? Så att man känner sig som en porrklubbsbesökare? Och varför trängs de på Max? Som om det vore en konsert med The Tives...


Varför blir det aldrig strömavbrott i städer? Så man måste tända fotogenlampa och i vedspisen. Det är en sån dag idag. Då det skulle vara mysigt.


Vi hade strömavbrott igår. Kan man säga. Klockan halv nio stängde vi av musiken och släckte lamporna. Tänk vad bra det går att ha födelsedagsfest med levande ljus i stället! Inte alls för mycket mysfaktor som man kan tro. Jag tror jag ska ha Earth Hour oftare.

Av Ida - 27 mars 2009 21:57

Jag läste vidare bland notiserna jag skrev om i föregående inlägg och fann denna. Det gav ett visst hopp ändå!


Att hon till sist fick upprättelse. Att hovrätten tog sitt förnuft tillfånga och faktiskt följde lagen. 


"I Mölndals tingsrätt friades han trots att han erkänt att han hört kvinnan säga nej och att han fick bända isär hennes ben. Domen motiverades bland annat med att mannen kunnat misstolka kvinnan eftersom hon lagt sig för att sova endast iklädd bh och trosor"


Trots att han erkännt att flickan sagt nej OCH att han varit tvungen att bända isär hennes ben! Kan det bli mer tydligt? Skulle jag signalera att jag vill ha sex varje kväll om jag sover i bara trosorna?


Och att sova i bh? Det låter fasligt obekvämt. Jag skulle snarare se det som ett tecken på att kvinnan inte ville ha sex. Att hon behöll den bh som hon troligtvis skulle tagit av sig om hon sov ensam. Var domaren man?


Och när den nya våldtäktslagen kom? Var det inte den som skulle göra det lättare får de offer som blivit våldagna under hot att få förövarna fällda trots att de inte sagt nej. För att de kanske inte vågade säga nej...


Men som sagt. Ett steg i rätt riktning. Men jag kan ändå inte låta bli att täka på vad kvinnan gick igenom under den första rättegången. Det som jag så många gånger läst om. Det som flickorna kallar den andra våldtäkten...

Av Ida - 27 mars 2009 21:17


Språket avslöjar oss!


Tonårspojke väldtogs av flera män. Redan i rubriken framgår det vem offret var, vilka förövarna var, samt att det rör sig om flera förövare. Okej tänker jag och klickar för att läsa. Notisen är relativt lång. Längre än de brukar vara tänker jag. Med uttalanden från polisen? Det brukar det sällan vara. "Detta är mycket ovanligt och oerhört kränkande för 17-åringen." "Vi får se vad det här landar. Nu ska vi utreda vem som gjort vad"


Klart att det är kränkande! Våldtäkt är alltid kränkande. Och jag kan inte låta bli att tänka. Varför har jag aldrig läst en väldtäktsnotis där en polisman säger: Detta är tyvärr ett vanligt förekommande problem och naturligtvis är flickan mycket kränkt. Vi jobbar nu på att hitta gärningsmannen.


Jag skrivet våldtäkt i nyhetssidans sökfält. Hittar några andra notiser. Där flickor är offer. Inga uttalanden om kränkningar. Inga lugnande uttalanden om utredningen. Det jag hittar är däremot:

- en kort notis om en väldtäkt på en båt. De som får mest utrymme i artikeln är konstigt nog gärningsmännen(!).

- en annan kort notis om en väldtäkt i lilla edet. Ingenstans står det om hur det ska ha gått till på det sätt som det beskrivs i notisen om pojken.


Där har vi det. Språket som verktyg. En så tydlig indikator på att jämställdheten fortfarande behöver arbetas med! Och det farligaste av allt. Lägger vi märke till det? Hur många reagerar om de läser något? Hur många ser skillnaderna i språkbruket och mediernas framställan?

Av Ida - 17 mars 2009 18:52

En bit in i föreställningen skall en bandspelare spela något. Musik tror jag. Ett alarmerande tjut sätter igång. Det slutar inte och jag börjar tänka att det kanske inte är meningen. Men nej, när det gäller Hassen Khemiri vet man aldrig. Så det ska nog vara så. Sedan kommer en tekniker upp på scen. Men jag är fortfarande inte säker på om det är fejk eller på riktigt. Tidigt i pjäsen anpassade de replikerna till Uppsala så varför skulle de inte kunna låna in en tekniker för att förvilla publiken? Ytterligare en tekniker kommer upp på scenen. Och ännu en. Nej det var inte meningen. Att det skulle tjuta sådär alltså. Och skådespelarna gör mer eller mindre bra ifrån sig vad det gäller att hålla spelet vid liv. Att hålla rollerna. Särskilt en utmärker sig. Manusförfattarens bror. Han börjar åka på stolar och underhåller publiken riktigt bra. Han tar fokus från teknikerna som kan jobba "ifred".  Ja, fett med cred till lillebror khemiri! Han var bäst. Hela tiden. Men jag blir oftast mest imponerade av sådana. De som gör stumma roller alltså. Att man kan synas mest utan att prata? Genom kroppsspråket. Och mimiken. För det där med mimik, det kan han!


Bra var det. Se den om ni har möjlighet. Och den berör. Hela kvällen hade jag en klump i bröstet. Hur kan man stänga ute någon ända in till slutet? Bara stänga ridån och vips! Så är han borta.

Av Ida - 11 mars 2009 19:17

Först läser jag här. Det är Linda Skugge som skriver om hur hon insåg att äktenskapet är en kvinnofälla. Hon menar att äktenskapet får kvinnor att glömma att de är självförsörjande. Det kanske hon har rätt i. Men sen då? När hon skriver om att hon tror på att anlita folk. Efter skilsmässan. ”ett par starka karlar som fäller ett träd” eller killen som kommer och tvättar din bil. Men hur stereotypt är inte det då? Var det inte det vi skulle ändra på? Blanda olika kön, yrken, etnicitet och erfarenheter i en enda stor röra och plocka lite av allt. För alla har ju något. Något att bidra med.

Nej istället ska vi köpa stereotypa tjänster. En kille kommer och tvättar min bil. En invandrad kvinna städar mitt hem. Nej tack!!! Och om jag inte har råd med tjänsterna? Varken som gift eller frånskild? Är inte jämställdhet för mig då?

Sedan läser jag ett annat inlägg i debatten. Den om jämställdhet alltså. Denna gång är det bloggerskan Blondinbella som berättar att hennes största fiende är kvinnlig avundsjuka. Och ja det kanske kan ligga något i det. Vi är ibland dåliga på att uppskatta varandra. Men mest håller jag inte med. Hon pratar om kvinnor som motarbetar medan männen uppmuntrar. Och jag kan inte låta bli att fundera över hur hon slagit igenom. Modeblogg. I mina ögon är hon mer utav en slags reklampelare. Såld som sådan? Företagen vet att hon har en stor läsarskara så det är väl klart att de vill synas på hennes sida då. Och handlar bara jämställdhet om framgång? På arbetsmarknaden? Är inte begreppet bredare än så? Om jag inte vill nå stor framgång (vad nu det är förresten). Om min största dröm är att bli undersköterska. Och stanna där. Är inte jämställdhet för mig då?

Sen tänker jag på verkligheten. Min verklighet.

Tänker att det finns en värld utanför Blondinbellas. En värld utanför den där man tjänar obeskrivligt med pengar på bloggande om mode och skönhet. Det är den värld jag kommer ifrån. Den med extrema stereotyper. Den man så tydligt upplever om man kommer från en liten byhåla. 100% män på industriprogrammet. 99% män på elprogrammet (fast det är i en årskull, övriga 100%) 95% kvinnor på vårdprogrammet.

Min vän berättade häromdagen om sina upplevelser. 7 veckor in på lärarprogrammet kommer hon ut på sin första praktik. Hon följer med läraren till klassen och dagens lektion i samhällskunskap. Klassen består av 100% killar och inriktningen är bygg, el eller industri tror jag. Hon kommer in genom dörren och hör direkt. Lagom högt. Så att läraren inte hör, men hon. Ett antal testosteronfyllda gutturala ljud och ett "tjena snygging" Följt av 20 pojkar i kör: höhöhöhöhö. Och det blev inte bättre. Naturligtvis är det svårt att bevisa, men när en mobiltelefon riktas mot en, utan att det verkar skrivas sms på den. Följt av ett enda litet klick. Ligger det inte nära till hands att misstänka fotografering då? Och obehagskänslorna kom. Jag fick ont i magen. Förstod precis. Känslan av litenhet. Och av frustration. Att ALLTID vara ett objekt. Mot sin vilja.

Är detta att inte bli motverkad av det manliga könet? Motverkad i sin yrkesroll?

Sedan skrev hon att ”jämställdhetsfrågan är ingen könsfråga utan snarare en kvinnofråga, oss kvinnor emellan” Och jag tänkte. Hur skall vi någonsin nå jämställdhet utan männens hjälp?

Suck! Vart tog de kloka feministerna vägen?

Av Ida - 8 mars 2009 17:58

en söndagseftermiddag resulterade i mycket god pastasås


Idas pastasås!

(3-4 portioner)

  • 1 dl röda linser
  • ca 10 knippen fryst broccoli (beroende på storlek)
  • ½ buljongtärning
  • 2 vitlöksklyftor
  • basilika (färsk eller fryst INTE torkad)
  • 6 soltorkade, inlagda tomater
  • 1-2 skedar creme fraiche
  • 1/3 dl hasselnötter


Jag sköljde av linserna och fräste dem i olja med buljongtärningen och vitlöken. Tillsatte vatten, lite i taget tills de blivit mjuka men inte mosiga. Sedan blandade jag i broccolin (delad i mindre bitar), tomaterna och rikligt med basilika och lät detta fräsa lite grann. Sedan tillsatte jag creme fraichen och vatten tills såsen fått den konsistens jag ville ha. Till sist smakade jag av och kryddade med salt och peppar efter behov samt blandade i de hackade nötterna.

Tokgott blev det!
 

Av Ida - 4 mars 2009 17:14

Bra! Heja! Hurra! Äntligen! Har internationella brottsmålsdomstolen tagit sitt förnuft till fånga och bestämt sig för att åtala Omar Hassan Al Bashir. Brotter rör misstanke om folkmord. Och ja, det var då verkligen på tiden. I mer än tjugo år har konflikten finnuts i Sudan och de senate åren lett till en fruktansvärt inhuman situation för . Kanske kan det leda till ett regimskifte. Och kanske är det just det som behövs för att bryta rådande situation. Darfur ses som en av värdens farligaste områden. Tillsammans med Afghanistan. Om jag inte missminner mig.


"Det kommer inte ens att vara värt bläcket det är skrivet med, sade han i samband med att han invigde ett damm-projekt norr om Khartoum på tisdagen, enligt AFP" Han är kaxig den där Bashir. Men nej, det håller nog inte. Jag tänker på en bok jag lånade förra våren. En fotobok. Bilderna var från just Darfur och så otroligt starka. Jag minns att jag grät när jag såg de.



Jag önskar folket lycka till och hoppas hoppas hoppas att det hela leder till något gott. För nej, jag vill inte bo i en värld där vi behandlar varandra såhär. En värld där man ställer de ansvariga inför rätta först efterråt. Inte som nu. När det faktiskt pågår. Det är ett framsteg!

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards