Direktlänk till inlägg 27 september 2011
Jag städade skrivbordet och fann ett litet paket. En bunt kartongbitar, prydligt ihopsatta med ett gummiband. Ett kinesiskt pussel som jag fick för några veckor sedan av en man utan minne.
Han kom fram till oss på cafét och bad om några minuter. Sedan frågade han om vi kunde skapa en kvadrat av bitarna. Vi försökte och försökte. Min pusselpersonlighet ville inte ge sig. Till sist var vi ändå tvungna att ge upp.
- Och damer som brukar klara det före herrar, utropade mannen.
En kväll när jag var hos S och drack te ringde hennes telefon. Efter en stund förstod jag att det var han, mannen utan minne. Hon hade lämnat sitt nummer, för kanske, om han ville, kunde hon göra ett reportage om honom. Nu hade han hittat lappen och han undrade om hon var kvinnan han dansat med så mycket helgen innan. Han mindes inte om de bytt nummer. Sedan sa han att han skulle skriva extra tydligt på lappen vem numret gick till.
- Jag ska göra det direkt, innan jag glömmer det!
Jag har tänkt mycket på honom sedan pusselkvällen. På hans berättelse. För tänk att vakna en dag och inte ha något minne? Att knappt minnas var man är. Trots det hade han insett att något var fel och att han måste ta sig till sjukhuset.
- Så jag gick ut, men gatan gick ju åt två håll!
Att fartyg kapas kan jag förstå. Utländska trålare konkurerar ut lokala fiskare som får svårt att försörja sig. Så är det på västsidan av kontinenten. Och då och då skrivs det även om orsakerna till pirateriet utanför Somalia. Att turister blir...
Det är en park mellan mig och havet. Det är två hav mellan mig och dig. Bli inte kvar, är du snäll. ...
Här... ... pratar man om vädret. Mycket och ofta. ... har nästan varje hus en bastu. ... säger man inga istället för inte (Tex. Det blev inga så bra det här). ... frågar man inte vad man heter utan "vems flicka är du?" ... är människorn...
De stora bruna ögonen tittade på mig. Som om de kunde se rakt igenom mig. Den knubbiga lilla handen pekade ut genom fönstret där han satt på knä i sätet. Bussen skumpade till och jag vaknade. Det knöt sig i magen. Sätet bredvid mig var tomt. Det som ...
... som visade sig vara skyldig. Jag är så blödig nuförtiden. Som ikväll. Jag tittade på en dox-dokumentär på svt. Misstänkt vit man. Den var bra. Det var när den döde mannens fru pratade som blödigheten kom. Hon sa att hon ville förson...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 | 28 |
29 |
30 |
|||||
|