”Tack för din mederkan!
Av de 693 personer som hittills gjort testet, klarade du dig bättre än 684 (98%)”

Testet handlade om stockholmskultur. Hur bra kan du stockholmskulturen tror jag tteln var. Frågor med citat från filmer, eller utdrag ur böcker och låttexter, allt med anknytning till stockholm. På något sätt.

Jag fick knappast bättre resultat än 98% för att jag läst böckerna eller sett filmerna. Det har jag inte. Inte för att jag kan Stockholmskulturen bra. För jag kan den inte.

Då måste det väl ha varit testets utformande då?

En fråga minns jag. Den handlade om en bok. Om vem som skrivit den. Jag kände inte igen texten. Inte heller namnen på författaralternativen. Det fanns tre namn. Två kvinnliga, ett manligt. Jag läste utdraget två gånger och kände att detta inte var skrivet av en kvinna. Det måste vara en man. Jag känner så ibland. Ganska ofta. Att det måste vara en man eller kvinna som skrivit en text. Som om vi har olika språk. Jag valde det manliga alternativet och fick rätt. Inte för att jag kan stockholmskulturen. För att jag kan mans- och kvinnokulturen?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att fartyg kapas kan jag förstå. Utländska trålare konkurerar ut lokala fiskare som får svårt att försörja sig. Så är det på västsidan av kontinenten. Och då och då skrivs det även om orsakerna till pirateriet utanför Somalia.   Att turister blir...

Det är en park mellan mig och havet. Det är två hav mellan mig och dig.   Bli inte kvar, är du snäll. ...

Här...   ... pratar man om vädret. Mycket och ofta. ... har nästan varje hus en bastu. ... säger man inga istället för inte (Tex. Det blev inga så bra det här). ... frågar man inte vad man heter utan "vems flicka är du?" ... är människorn...

Jag städade skrivbordet och fann ett litet paket. En bunt kartongbitar, prydligt ihopsatta med ett gummiband. Ett kinesiskt pussel som jag fick för några veckor sedan av en man utan minne.   Han kom fram till oss på cafét och bad om några minuter...

De stora bruna ögonen tittade på mig. Som om de kunde se rakt igenom mig. Den knubbiga lilla handen pekade ut genom fönstret där han satt på knä i sätet. Bussen skumpade till och jag vaknade. Det knöt sig i magen. Sätet bredvid mig var tomt. Det som ...