Direktlänk till inlägg 30 augusti 2008

Snart på väg...

Av Ida - 30 augusti 2008 17:52

Vad skall man egentligen ha med sig? Hur varmt är det på dagarna? Och hur kallt blir det på nätterna? Hur mycket kläder är för mycket, och hur mycket är för lite?


Imorn kommer H. Med en kasse barbiehästar. Undrar om barnen blir glada för den? Papper och pennor skall de få också. Det kommer de nog att gilla.


Jag har flugit en gång. Till London. Det var innan 2001, så säkerhetskontrollen såg inte ut som den nog kommer göra nu. Men om jag packar alla pappas överlevnadsgrejjor i det vanliga bagaget så är det nog ingen fara.


Han har läst Exit Kalahari. Men jag tänkte inta fastna i djungeln för att bilen brunnit upp. Nstan bli uppäten av lejon, hitta en övergiven by med konserver så att jag kan starta en traktor med hjälp av den lilla innen som man vevar upp konservburken med. Så att jag sedan kan åka in till närmaste stad. Nej, jag undviker helst sådana äventyr.

 
 
Ingen bild

Moster

31 augusti 2008 12:45

Och nu har bloggen kommit igång! Bra! Ser fram emot rapporterna!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ida - 25 oktober 2011 20:31

Att fartyg kapas kan jag förstå. Utländska trålare konkurerar ut lokala fiskare som får svårt att försörja sig. Så är det på västsidan av kontinenten. Och då och då skrivs det även om orsakerna till pirateriet utanför Somalia.   Att turister blir...

Av Ida - 24 oktober 2011 16:45

Det är en park mellan mig och havet. Det är två hav mellan mig och dig.   Bli inte kvar, är du snäll. ...

Av Ida - 23 oktober 2011 21:04

Här...   ... pratar man om vädret. Mycket och ofta. ... har nästan varje hus en bastu. ... säger man inga istället för inte (Tex. Det blev inga så bra det här). ... frågar man inte vad man heter utan "vems flicka är du?" ... är människorn...

Av Ida - 27 september 2011 17:38

Jag städade skrivbordet och fann ett litet paket. En bunt kartongbitar, prydligt ihopsatta med ett gummiband. Ett kinesiskt pussel som jag fick för några veckor sedan av en man utan minne.   Han kom fram till oss på cafét och bad om några minuter...

Av Ida - 23 juli 2011 21:39

De stora bruna ögonen tittade på mig. Som om de kunde se rakt igenom mig. Den knubbiga lilla handen pekade ut genom fönstret där han satt på knä i sätet. Bussen skumpade till och jag vaknade. Det knöt sig i magen. Sätet bredvid mig var tomt. Det som ...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27 28
29
30
31
<<< Augusti 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards