Det regnade aldrig. Istället kom det mer snö. Snön lade sig på de redan sneda granarna och granarna lade sig över elledningarna. Så fick vi ta fram stearinljusen igen. Myspys. Och vad ännu bättre är att jag fick giltig ursäkt till att inte skriva samhällskunskap. Vi åkte på bio istället. Bilen körde fast när jag skulle hämta M o P. Är det vad man kallar vardagsdramatik?

Farväl Falkenberg såg vi. Det var en av de kulkonstig film. Och jag kände igen en av skådespelarna. M sa hon gjorde det med. Vi kom på att det måste varit honom vi såg på Espresso House på stationen i Göteborg för några veckor sedan. Fint hår hade han. Satt bredvid oss och var inbegripen i djupa religiösa samtal med en liten man med lustig mössa. Intressant tyckte vi och memorerade hans ansikte.

Nu är jag sovtrött fastän klockan är lite. Har sytt musikalklänning hela dagen. Solgul blir min. Och jag som aldrig burit gult. Men någon sa att man ser brun ut och så är det väl på något sätt rollen som bär klänningen och inte jag. Bra blir det nog en dag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att fartyg kapas kan jag förstå. Utländska trålare konkurerar ut lokala fiskare som får svårt att försörja sig. Så är det på västsidan av kontinenten. Och då och då skrivs det även om orsakerna till pirateriet utanför Somalia.   Att turister blir...

Det är en park mellan mig och havet. Det är två hav mellan mig och dig.   Bli inte kvar, är du snäll. ...

Här...   ... pratar man om vädret. Mycket och ofta. ... har nästan varje hus en bastu. ... säger man inga istället för inte (Tex. Det blev inga så bra det här). ... frågar man inte vad man heter utan "vems flicka är du?" ... är människorn...

Jag städade skrivbordet och fann ett litet paket. En bunt kartongbitar, prydligt ihopsatta med ett gummiband. Ett kinesiskt pussel som jag fick för några veckor sedan av en man utan minne.   Han kom fram till oss på cafét och bad om några minuter...

De stora bruna ögonen tittade på mig. Som om de kunde se rakt igenom mig. Den knubbiga lilla handen pekade ut genom fönstret där han satt på knä i sätet. Bussen skumpade till och jag vaknade. Det knöt sig i magen. Sätet bredvid mig var tomt. Det som ...