Direktlänk till inlägg 21 oktober 2007

Om bedömningar

Av Ida - 21 oktober 2007 18:27


Bedömningar på ICA

Jag gick till ICA idag. Klädd som när jag är på skogspromenad hemma, i den lilla byn. Håret stod på ända och jag kände mig allmänt ofräsch. Men det var skönt! Att kunna gå utanför dörren bland människor som bedömer en utan att tänka på hur man ser ut. Utan att orka bry sig om att man blir bedömd så fort man kryper ut ur sitt skal och visar sig i offentligheten. Det var en befriande känsla. Och dessutom lär jag knappast snubbla på den stora kärleken klockan sex en söndagkväll på ICA. Om så vore fallet skulle jag bara bli smickrad över att han såg min skönhet genom mössan, regnjackan, stövlarna, mjukisbyxorna och den trötta uppsynen! (okej jag erkänner. Då, i stunden, skulle jag förmodligen känna mig oattraktiv och felplacerad. Men i efterhand hade jag nog se det så)


Andras och egna bedömningar

Så... ICA var ett framsteg. Nu skall jag bara lära mig att hantera den prestationsångest som förföljer mig och i fredags genom tråkiga besked gav mitt självförtroende en rejäl törn. Men jag vet ju det, att männskor omkring mig TYCKER OM MIG SOM JAG ÄR oavsett vad jag presterar i skolan. Men det hjälper inte. Precis efteråt kände jag mig så fruktansvärt korkad och ointelligent (jag som aldrig fått IG på ett prov borde klara det här bättre). Och det var långt mycket värre än att känna sig ful och klumpig!

Kanske är det sviter efter högstadietiden. Då ett ljus i tillvaron var att få känna sig smart genom höga betyg. När utseendet inte dög i andras ögon hade jag mitt intellekt. Och nej, jag är ser mig inte som överintelligent. Verkligen inte. Jag låg bara före mina jämnåriga i allmänbildningen under den perioden av livet. Och jag är inte ful heller. Men ni vet hur högstadieungdomar kan vara.


Kanske är det därför jag är så fixerad vid intelligens. Men vad är intelligens egentligen? Jag som alltid klagat på IQ-test som inte tar hänsyn till käslomässig intelligens. Nu sitter jag själv här och beter mig på precis samma sätt. Som om IQ-intellektet var allt!


Bedömningar på internet

Jag skulle leta reda på ett recept idag. Sökte på google och kom in på en receptsida där recepten varvades med annonser för gå-ner-i-vikt-sidor. Jag blev nyfiken (inte på dieterna och produkterna i sig utan på vad dessa företag ansåg sig ha att säga till mig, en chokladkakerecept-letande student) och klickade på en annons. För att komma vidare och kunna läsa om denna kvinnas (en utbildad kost-någonting) fantastiska metod och råd var man tungen att fylla i någon slags litet formulär. Och kom då till personlig rådgivning. Svaret jag fick var att man vid min längd borde ha en vikt på mellan 49 och 54 kg. Och: "du vill därför förmodligen gå ner i vikt!" Jösses tänkte jag! Tack för den! Sedan jag vuxit färdigt har jag en gång vägt inom denna mall. Något som skolsköterskan såg som riktigt farligt. Hon började prata om ätstörningar, graviditeter och annat. "Du skall inte väga under 57" sa hon. Men alltså, "du vill därför förmodligen gå ner i vikt"! Inte konstigt att unga flickor (och pojkar) får ätstörningar när de hela tiden överöses med denna sorts "kloka" råd och tillrätavisningar om vad idealvikten är. Oavsett kroppsbyggnad! Men historien tar inte slut här.


Jag klickade omkring ett tag och fann tillslut att det överallt på annonssidorna finns bilder på unga, heterosexuella par som som ser sådär riktigt fånigt förälskade ut. Självklart har de extremt välsvarvade kroppar och stora bländande colgate-leenden. Ofta kelar de, eller springer hand i hand på en strand och utstrålar en slags lekfullhet. Jag frågade mig lite försiktigt vad dessa par har med dieter och bantningspreparat att göra, men kunde inte finna några vettiga svar. Smala par är lyckligare än andra? Knappast. Han kommer att älska dig ännu mer när du gått ner i vik? Det hoppas jag verkligen inte! Att det skall spela någon roll alltså. Möjligen kommer du att älska dig själv mer om du som det är nu mår dåligt av din vikt. Men vad har då paren på sidan att göra, om det är för din egen skull du besökt den? Och alla singlar som vill gå ner i vikt? Skall de behöva matas än mer med bilden av att de måste ha den perfekta kroppen för att lyckas med kärleken?

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ida - 25 oktober 2011 20:31

Att fartyg kapas kan jag förstå. Utländska trålare konkurerar ut lokala fiskare som får svårt att försörja sig. Så är det på västsidan av kontinenten. Och då och då skrivs det även om orsakerna till pirateriet utanför Somalia.   Att turister blir...

Av Ida - 24 oktober 2011 16:45

Det är en park mellan mig och havet. Det är två hav mellan mig och dig.   Bli inte kvar, är du snäll. ...

Av Ida - 23 oktober 2011 21:04

Här...   ... pratar man om vädret. Mycket och ofta. ... har nästan varje hus en bastu. ... säger man inga istället för inte (Tex. Det blev inga så bra det här). ... frågar man inte vad man heter utan "vems flicka är du?" ... är människorn...

Av Ida - 27 september 2011 17:38

Jag städade skrivbordet och fann ett litet paket. En bunt kartongbitar, prydligt ihopsatta med ett gummiband. Ett kinesiskt pussel som jag fick för några veckor sedan av en man utan minne.   Han kom fram till oss på cafét och bad om några minuter...

Av Ida - 23 juli 2011 21:39

De stora bruna ögonen tittade på mig. Som om de kunde se rakt igenom mig. Den knubbiga lilla handen pekade ut genom fönstret där han satt på knä i sätet. Bussen skumpade till och jag vaknade. Det knöt sig i magen. Sätet bredvid mig var tomt. Det som ...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Oktober 2007 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards