Direktlänk till inlägg 13 januari 2008

Hormoner

Av Ida - 13 januari 2008 00:40

Varför finns de? Vad tjänar de för funktion?

De styr min kropp. Och jag har ingen kontroll.
De gör mig förvirrad. Och orolig för att saker inte är som de ska.
De spelar mig spratt. Ideligen.

I mellandagarna träffade jag en liten bäbis. Han är tre månader och precis så där fin som tremånaders bäbisar är.

Jag sa till hans mamma, att jag allt blev lite sugen. Men du som är så ung sa hon. Ja, inte är det brått inte svarade jag.

Det är det inte heller, men den lille pojken väckte mina hormoner till liv tror jag. Och sedan dess har de retat gallfeber på mig.

Jag stod vid övergångsstället och väntade på gubbe grön. Och jag kunde inte låta bli att titta i vagnen. Det lilla barnet sov. Jag förundrades över hur det gick. I allt oväsen som staden bjuder på.

Min uppväxt var tyst. Inget brus. Inga alarmerande tjut från sirener. Eller ilskna biltutor. Bara traktorerna. När de dånade förbi på nere på landsvägen. Med sina breda däck och tunga maskiner där bak. På våren plogen, harven, såmaskinen, ringvälten och gödselspridaren. På sommaren slåttermaskinen, hövändaren, strängläggaren, hacken och självlastarvagnen.

Jag vaknade till liv av det tickande ljudet som betyder grönt. Och kom på mig själv att fundera över hur det skulle vara att ha en liten. Men jag som inte ens vill se mig som vuxen. Hur skulle jag kunna ta hand om en bäbis.

Ni kan vara lugna. Det är bara hormonerna. En period. En sådan där då jag blir mild. Gråtmild. För en film. En låt. Något jag hör på radion. Eller om någon säger något snällt. Jag gråter för allt och för ingenting.

Men som sagt. Bara en period. Snart är jag mitt vanliga jag igen. Jag lovar.

 
 
Ingen bild

Putin

14 januari 2008 21:57

jag kan bli far till ditt barn. jag är en riktig kvinnokarl, omåttligt populär bland damerna här i öst. jag är nykter och snygg (med ryska mått). hillary clinton säger att jag saknar själ, men hon ljuger och faktum är att ett sådant hemskt uttalande sårar mig, djupt. se där, jag är en känslig kille! vissa andra antyder att jag skulle vara en reptil, men jag vet inte var de har fått det ifrån. jag är en hyvens kille helt enkelt. svar till: kamrat putin.

ps. jag har skitmycket makt och rätt mycket pengar också. *blink blink* ds.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ida - 25 oktober 2011 20:31

Att fartyg kapas kan jag förstå. Utländska trålare konkurerar ut lokala fiskare som får svårt att försörja sig. Så är det på västsidan av kontinenten. Och då och då skrivs det även om orsakerna till pirateriet utanför Somalia.   Att turister blir...

Av Ida - 24 oktober 2011 16:45

Det är en park mellan mig och havet. Det är två hav mellan mig och dig.   Bli inte kvar, är du snäll. ...

Av Ida - 23 oktober 2011 21:04

Här...   ... pratar man om vädret. Mycket och ofta. ... har nästan varje hus en bastu. ... säger man inga istället för inte (Tex. Det blev inga så bra det här). ... frågar man inte vad man heter utan "vems flicka är du?" ... är människorn...

Av Ida - 27 september 2011 17:38

Jag städade skrivbordet och fann ett litet paket. En bunt kartongbitar, prydligt ihopsatta med ett gummiband. Ett kinesiskt pussel som jag fick för några veckor sedan av en man utan minne.   Han kom fram till oss på cafét och bad om några minuter...

Av Ida - 23 juli 2011 21:39

De stora bruna ögonen tittade på mig. Som om de kunde se rakt igenom mig. Den knubbiga lilla handen pekade ut genom fönstret där han satt på knä i sätet. Bussen skumpade till och jag vaknade. Det knöt sig i magen. Sätet bredvid mig var tomt. Det som ...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards