Dofter. Av längtan? Som påminner mig. Om vart man bäst spenderar en svensk sommar någonstans. På landet.

Imorse när jag cyklade till stan hade de slagit dikesrenen. Gräset hade varit långt så det luktade inte vanligt gräsklipp. Mer som nyslaget hö. Och jag kom att tänka på barndomens höskördar. De soliga. Inte hässjandet. Nej, de varma soliga dagarna med bad i den lilla plastpoolen medan de vuxna blåste in höet på rännet. Dax för nytt lass och vi hoppade upp på hörskrindan. Sen, det bästa av allt. När det nya lasset var fyllt och vi kunde klättra högst upp och lägga oss för att titta på molnen. Hela vägen hem guppade lasset. I takt med hästarnas kloppande, travande steg.

Hö skall alltid köras med häst och vagn. Det är bäst så. För miljön. Och för själen.

 

Moster

29 juni 2009 10:15

Det låter som om det är du som är född på femtiotalet, inte jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att fartyg kapas kan jag förstå. Utländska trålare konkurerar ut lokala fiskare som får svårt att försörja sig. Så är det på västsidan av kontinenten. Och då och då skrivs det även om orsakerna till pirateriet utanför Somalia.   Att turister blir...

Det är en park mellan mig och havet. Det är två hav mellan mig och dig.   Bli inte kvar, är du snäll. ...

Här...   ... pratar man om vädret. Mycket och ofta. ... har nästan varje hus en bastu. ... säger man inga istället för inte (Tex. Det blev inga så bra det här). ... frågar man inte vad man heter utan "vems flicka är du?" ... är människorn...

Jag städade skrivbordet och fann ett litet paket. En bunt kartongbitar, prydligt ihopsatta med ett gummiband. Ett kinesiskt pussel som jag fick för några veckor sedan av en man utan minne.   Han kom fram till oss på cafét och bad om några minuter...

De stora bruna ögonen tittade på mig. Som om de kunde se rakt igenom mig. Den knubbiga lilla handen pekade ut genom fönstret där han satt på knä i sätet. Bussen skumpade till och jag vaknade. Det knöt sig i magen. Sätet bredvid mig var tomt. Det som ...