Varför finns de? Vad tjänar de för funktion?

De styr min kropp. Och jag har ingen kontroll.
De gör mig förvirrad. Och orolig för att saker inte är som de ska.
De spelar mig spratt. Ideligen.

I mellandagarna träffade jag en liten bäbis. Han är tre månader och precis så där fin som tremånaders bäbisar är.

Jag sa till hans mamma, att jag allt blev lite sugen. Men du som är så ung sa hon. Ja, inte är det brått inte svarade jag.

Det är det inte heller, men den lille pojken väckte mina hormoner till liv tror jag. Och sedan dess har de retat gallfeber på mig.

Jag stod vid övergångsstället och väntade på gubbe grön. Och jag kunde inte låta bli att titta i vagnen. Det lilla barnet sov. Jag förundrades över hur det gick. I allt oväsen som staden bjuder på.

Min uppväxt var tyst. Inget brus. Inga alarmerande tjut från sirener. Eller ilskna biltutor. Bara traktorerna. När de dånade förbi på nere på landsvägen. Med sina breda däck och tunga maskiner där bak. På våren plogen, harven, såmaskinen, ringvälten och gödselspridaren. På sommaren slåttermaskinen, hövändaren, strängläggaren, hacken och självlastarvagnen.

Jag vaknade till liv av det tickande ljudet som betyder grönt. Och kom på mig själv att fundera över hur det skulle vara att ha en liten. Men jag som inte ens vill se mig som vuxen. Hur skulle jag kunna ta hand om en bäbis.

Ni kan vara lugna. Det är bara hormonerna. En period. En sådan där då jag blir mild. Gråtmild. För en film. En låt. Något jag hör på radion. Eller om någon säger något snällt. Jag gråter för allt och för ingenting.

Men som sagt. Bara en period. Snart är jag mitt vanliga jag igen. Jag lovar.

En liten anekdot under min korridorstädvecka förra veckan fick mig att fundera lite.

- Det var väldigt vad ni slänger skräp? säger jag i lättsam ton, när jag för andra dagen i rad tömmer en överfull skräppåse.

- Ja, man lär sig sina knep när man bor i korridor svarar P.

- Vad menar du?

- Jo, men när jag har städvecka har jag mina sopor på rummet, men nu är det klart jag går ut med dem hit. Så att jag slipper gå ut med dem!

- Det var ju också ett sätt svarar jag i en ironisk ton, som inte verkar nå mottagaren.

Så det är så man gör? Tack för den! Här går jag i fyra veckor och försöker underlätta för den som har städvecka, och vad får man för det? Dubbla sopor!

Visste du att koldioxidutsläppen från en tågresa Sthlm-Gbg motsvarar utsläppen från 3 ml bensin?!

Frågan är då hur vi(staten med kommunen som drivkraft?) ens kan tänka tanken att bygga ut Riksväg 40 till motorväg istället för att bygga färdigt Götalandsbanan? Världen är knäpp!

I april skall det väl inte vara så varmt som 20 grader? Tänk om det inte hinner bli mer vår! Det vore förfärligt. Det är ju min favoritårstid en del dagar.

Idag är jag fascinerad av min mormor. Att man kan ha så bråttom fast att man är pensionär.

Igår såg jag ett klipp från Stockholm Live med Magnus Betnér. Han skämtade om sin dotter och om ojämställd barnuppfostran. Om att vara Stockholms största slampa och om Ebba von Sydow. Och det slog mig att detta naturligtvis är det bästa sättet att få jämställdheten att gå hem i stugorna! Genom humor!

Om människorna skrattar blir de öppna och tar kanske till sig budskapet på ett annat sätt. De blir i alla fall kanske inte lika irriterade som de kan bli på "vanliga" feminister. Jga menar, han är ju man. Och dessutom komiker!

Titta gärna på klippet på min länk med samma namn som detta inlägg. Och kommentera gärna!

Idag är det varmt. Alla äter glass och ser glada ut. Det är mys. Och mamma bakar bröd som luktar ugnsvarmt och gott.

Jag har funderat på det där med besöken på min lilla blogg. Det hade varit väldans trevligt om man kunde se vilka som besöker en. Jag är så nyfiken. Är det samma personer som återkommer och är det kanske en viss sorts människor som dras till det jag skriver? Men det är förmodligen saker jag kommer att få undra över tills jag dör, eller lägger ner bloggen.

Hur kan man få betyget väl godkänd i Idrott och Hälsa A om man efter 12 år i skolan fortfarande inte kan reglerna i fotboll?