Först vill jag rekommendera Thomas Andersson Wij! Vi var och såg denne man igår på Mejeriet i Lund och det var en av de bättre spelningar jag sett, även inräknat euforiska spelningar med Kaizers Orchestra och annat dansant. Jag säger bara mellansnacket! Det var de roligaste historier jag hört på länge och vi satt där och ville inte att han skulle sluta berätta. Och vi fick reda på anledningen till att han väljer att tolka Carolas "Evighet". Så här är det: nu när Gud har bekänt färg vad det gäller musikstil (Carola har sagt att det var Gud som sa åt henne att sjunga den) vill naturligt vis Andersson Wij också sjunga den. Haha! Humor tycker vi!

Idag har vi åkt bil i skåne. Det var trevligt. Ida körde, Malin läste kartan och farföräldrarna satt i baksätet och gaggade. Vi har fikat ungefär tre gånger och ätit middag en gång. Allt detta skedde mellan Beddinge strand och Simrishamn. Däremellan fick vi in ett besök på en konstig utställning i en konsthall och vid Ale stenar.

Något komiskt hände även denna dag. På fiket i Ystad kom vi att prata om spättekakor och att vi inte smakat denna delikatess (delikatess?) Utanför fiket satt två unga män och vi frågade om de tyckte om spättekaka och de sa att det gjorde de inte. Ida backade ut från parkeingen och fick naturligtvis kärringstopp och de unga männen skrattade mycket gott (men vänligt). Till det komiska hör att när vi vandrat upp mot Ale stenar möter vi dessa pojkar och de hälsar glatt.

Vad gjorde de i Ale stenar?!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att fartyg kapas kan jag förstå. Utländska trålare konkurerar ut lokala fiskare som får svårt att försörja sig. Så är det på västsidan av kontinenten. Och då och då skrivs det även om orsakerna till pirateriet utanför Somalia.   Att turister blir...

Det är en park mellan mig och havet. Det är två hav mellan mig och dig.   Bli inte kvar, är du snäll. ...

Här...   ... pratar man om vädret. Mycket och ofta. ... har nästan varje hus en bastu. ... säger man inga istället för inte (Tex. Det blev inga så bra det här). ... frågar man inte vad man heter utan "vems flicka är du?" ... är människorn...

Jag städade skrivbordet och fann ett litet paket. En bunt kartongbitar, prydligt ihopsatta med ett gummiband. Ett kinesiskt pussel som jag fick för några veckor sedan av en man utan minne.   Han kom fram till oss på cafét och bad om några minuter...

De stora bruna ögonen tittade på mig. Som om de kunde se rakt igenom mig. Den knubbiga lilla handen pekade ut genom fönstret där han satt på knä i sätet. Bussen skumpade till och jag vaknade. Det knöt sig i magen. Sätet bredvid mig var tomt. Det som ...