Den lilla hålan blir europakändis? Min hemkommun som jag så föraktfullt lämnade för 2,5 år sedan. Jag visste i och för sig att miljöstrategen är bra. Riktigt bra. Hon höll föreläsning för klassen i trean på gymnasiet. En så populär föreläsning att hon blev sista-lektionen-på-kursen-önskan. Och hon kom tillbaka. Berättade om sitt arbete. Hur hon fått industrierna att spara miljoner i elkostnader bara de stängde av datorerna nattetid (ja, det är inte bara dyrt att tänka miljövänligt).

Det här är ju kalas! Nu kan jag stolt bege mig hem till skogen nästa helg!

 

Mostern från samma "håla"

23 oktober 2009 12:47

Jätteroligt!

 

TheWorldLog

26 oktober 2009 13:49

Hej,

Hoppas du ursäktar en kommentar som inte riktar sig mot just det här inlägget, utan mer din blogg generellt.

Jag tycker du har en mycket intressant och välskriven blogg och jag har ett samarbetsförslag som jag skulle vilja presentera för dig. Blir oerhört tacksam om du kan kontakta mig på mailadressen nedan.

Mvh,
Camilla Eriksson för Sida - TheWorldLog.org
theworldlog.org@gmail.com

http://theworldlog.org

 

malin!

28 oktober 2009 10:12

ojojojoj!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att fartyg kapas kan jag förstå. Utländska trålare konkurerar ut lokala fiskare som får svårt att försörja sig. Så är det på västsidan av kontinenten. Och då och då skrivs det även om orsakerna till pirateriet utanför Somalia.   Att turister blir...

Det är en park mellan mig och havet. Det är två hav mellan mig och dig.   Bli inte kvar, är du snäll. ...

Här...   ... pratar man om vädret. Mycket och ofta. ... har nästan varje hus en bastu. ... säger man inga istället för inte (Tex. Det blev inga så bra det här). ... frågar man inte vad man heter utan "vems flicka är du?" ... är människorn...

Jag städade skrivbordet och fann ett litet paket. En bunt kartongbitar, prydligt ihopsatta med ett gummiband. Ett kinesiskt pussel som jag fick för några veckor sedan av en man utan minne.   Han kom fram till oss på cafét och bad om några minuter...

De stora bruna ögonen tittade på mig. Som om de kunde se rakt igenom mig. Den knubbiga lilla handen pekade ut genom fönstret där han satt på knä i sätet. Bussen skumpade till och jag vaknade. Det knöt sig i magen. Sätet bredvid mig var tomt. Det som ...