Språket avslöjar oss!

Tonårspojke väldtogs av flera män. Redan i rubriken framgår det vem offret var, vilka förövarna var, samt att det rör sig om flera förövare. Okej tänker jag och klickar för att läsa. Notisen är relativt lång. Längre än de brukar vara tänker jag. Med uttalanden från polisen? Det brukar det sällan vara. "Detta är mycket ovanligt och oerhört kränkande för 17-åringen." "Vi får se vad det här landar. Nu ska vi utreda vem som gjort vad"

Klart att det är kränkande! Våldtäkt är alltid kränkande. Och jag kan inte låta bli att tänka. Varför har jag aldrig läst en väldtäktsnotis där en polisman säger: Detta är tyvärr ett vanligt förekommande problem och naturligtvis är flickan mycket kränkt. Vi jobbar nu på att hitta gärningsmannen.

Jag skrivet våldtäkt i nyhetssidans sökfält. Hittar några andra notiser. Där flickor är offer. Inga uttalanden om kränkningar. Inga lugnande uttalanden om utredningen. Det jag hittar är däremot:

- en kort notis om en väldtäkt på en båt. De som får mest utrymme i artikeln är konstigt nog gärningsmännen(!).

- en annan kort notis om en väldtäkt i lilla edet. Ingenstans står det om hur det ska ha gått till på det sätt som det beskrivs i notisen om pojken.

Där har vi det. Språket som verktyg. En så tydlig indikator på att jämställdheten fortfarande behöver arbetas med! Och det farligaste av allt. Lägger vi märke till det? Hur många reagerar om de läser något? Hur många ser skillnaderna i språkbruket och mediernas framställan?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att fartyg kapas kan jag förstå. Utländska trålare konkurerar ut lokala fiskare som får svårt att försörja sig. Så är det på västsidan av kontinenten. Och då och då skrivs det även om orsakerna till pirateriet utanför Somalia.   Att turister blir...

Det är en park mellan mig och havet. Det är två hav mellan mig och dig.   Bli inte kvar, är du snäll. ...

Här...   ... pratar man om vädret. Mycket och ofta. ... har nästan varje hus en bastu. ... säger man inga istället för inte (Tex. Det blev inga så bra det här). ... frågar man inte vad man heter utan "vems flicka är du?" ... är människorn...

Jag städade skrivbordet och fann ett litet paket. En bunt kartongbitar, prydligt ihopsatta med ett gummiband. Ett kinesiskt pussel som jag fick för några veckor sedan av en man utan minne.   Han kom fram till oss på cafét och bad om några minuter...

De stora bruna ögonen tittade på mig. Som om de kunde se rakt igenom mig. Den knubbiga lilla handen pekade ut genom fönstret där han satt på knä i sätet. Bussen skumpade till och jag vaknade. Det knöt sig i magen. Sätet bredvid mig var tomt. Det som ...