en söndagseftermiddag resulterade i mycket god pastasås

Idas pastasås!

(3-4 portioner)

• 1 dl röda linser
• ca 10 knippen fryst broccoli (beroende på storlek)
• ½ buljongtärning
• 2 vitlöksklyftor
• basilika (färsk eller fryst INTE torkad)
• 6 soltorkade, inlagda tomater
• 1-2 skedar creme fraiche
• 1/3 dl hasselnötter

Jag sköljde av linserna och fräste dem i olja med buljongtärningen och vitlöken. Tillsatte vatten, lite i taget tills de blivit mjuka men inte mosiga. Sedan blandade jag i broccolin (delad i mindre bitar), tomaterna och rikligt med basilika och lät detta fräsa lite grann. Sedan tillsatte jag creme fraichen och vatten tills såsen fått den konsistens jag ville ha. Till sist smakade jag av och kryddade med salt och peppar efter behov samt blandade i de hackade nötterna.

Tokgott blev det!
 

Bra! Heja! Hurra! Äntligen! Har internationella brottsmålsdomstolen tagit sitt förnuft till fånga och bestämt sig för att åtala Omar Hassan Al Bashir. Brotter rör misstanke om folkmord. Och ja, det var då verkligen på tiden. I mer än tjugo år har konflikten finnuts i Sudan och de senate åren lett till en fruktansvärt inhuman situation för . Kanske kan det leda till ett regimskifte. Och kanske är det just det som behövs för att bryta rådande situation. Darfur ses som en av värdens farligaste områden. Tillsammans med Afghanistan. Om jag inte missminner mig.

"Det kommer inte ens att vara värt bläcket det är skrivet med, sade han i samband med att han invigde ett damm-projekt norr om Khartoum på tisdagen, enligt AFP" Han är kaxig den där Bashir. Men nej, det håller nog inte. Jag tänker på en bok jag lånade förra våren. En fotobok. Bilderna var från just Darfur och så otroligt starka. Jag minns att jag grät när jag såg de.

Jag önskar folket lycka till och hoppas hoppas hoppas att det hela leder till något gott. För nej, jag vill inte bo i en värld där vi behandlar varandra såhär. En värld där man ställer de ansvariga inför rätta först efterråt. Inte som nu. När det faktiskt pågår. Det är ett framsteg!

Läs! Här!

Framtidshus som återvinner och ventilerar sin luft ska visst kunna spara upp till 85% av energikostnaden. Visst låter det bra?! Då kanske vi kan stänga en kärnkraftsreaktor? Dessutom får vi ju mer pengar över till at köpa ekologiskt närproducerad mat. Nej, nu var jag nog för optimistiskt... Han hade ju trots allt provat idén redan på 80-talet. Men var "för tidigt" ute. Hur kan man vara för tidigt ute?

Men kanske ändå. Energitänkandet har ju faktiskt ändrats en del sedan början av 80-talet...

Jag ser fram emot fortsättningen!

Ta medborgarskapet från kriminella svenskar med i så fall! Var min första reaktion. Sen tänkte jag att det kanske var bäst att läsa det. De kan väl ändå inte mena allvar? Och nej inte riktigt så mycket allvar. Men bra nära. För det gällde inte alla kriminella invandrare. Bara vissa. De som fuskat med identiteter och papper och sådant. Och jag läste och läste. Och blev argare och argare.

Sedan började jag läsa en annan artikel. Då var socialdemokraterna med och lekte också. Är nya moderaterna samma sak som socialdemokraterna numera tänkte jag? Men nej! Tack och lov. Moderaterna föredrar piska. Socialdemokraterna tror på anvisningar utan tvång. Det är trots allt inte riktigt samma sak.

”Både Socialdemokraterna och Moderaterna vill begränsa asylsökandes rätt att bosätta sig var de vill”. Jaha, tänkte jag. Ebo kritiseras. Integration bla bla bla. Moderaterna vill slopa ersättningsstöd om man inte bosätter sig på överetablerade orter. Va?!

Om inte de inte får rätt att bestämma vart de vill bo, hur blir det då? Skulle de bo i Danderyd? Lidingö? För att integrera. Blanda kulturer. Skapa förståelse. Nej, för så höga är inte bidragen. Bidragen räcker till en lägenhet i Rosengård, det vet jag. Blir det blandat då? Lite grann kanske. Men inom de områden där det verkligen behöver blandas? Nej.

I min hemkommun har vi väldigt få hemlösa. Fram till nyligen nästan ingen tror jag. Kanske skulle Stockholm placera ut sina hemlösa över landet då? Så att belastningen på kommunen fördelas lite? Nej just det ja, de är ju födda i Sverige. Det är ju en rättighet att bo vart man vill i landet. Så kan man ju inte göra. Inte tvinga.

Om jag kom ny till Sverige. Till ett kallt Sverige där de lever i sin egen bubbla och bara har tid för sina närmaste och knappt det. Till ett Sverige där man sätter sina gamla på hemska hem. Där man inte tar hand om sin familj. Där man inte tar hand om varandra. Då skulle jag inte vilja bo vart som helst. Jag skulle gladeligen flytta till ett ”överbelastat” område. Där min kultur finns. Där jag finns. Annars skulle jag dö, inombords. För man kan inte bara plocka bort sin identitet.

Jag försökte vänja mig vid smutsen. Trngseln. Att folk alltid pratade med mig, fast jag inte ville, orkade, kände för det. Men det var svårt. Det tar tid. Att glömma sitt hemland.

Hade jag dessutom inte kommit hit, till Sverige, frivilligt utan med fruktan för mitt liv. Eller för att maten tagit slut. Min åker hade blivit öken. Ja, då hade jag ännu hellre bosatt nära mina egna. För vi delar upplevelser. Kanske kan jag hitta någon där. Någon som förstår mig.

Sen läste jag om varför. Varför de plötsligt blivit så onda. I mina ögon. Och jag tänkte men herregud, vart är det hela på väg egentligen?! Så man inför restriktioner för att inte förlora väljare till Sverigedemokraterna?

Vad är politik? Som ett företag? Där vi hela tiden måste maximera, väljare och partistöd. Så att vi kan höja våra löner? På bekostnad av människor som tvingats lämna sina hem på grund av vår livsstil?

Då är det väl vår förbannade plikt att ta emot dem med öppna armar?!

Jag har inte varit bra på att uppdatera här. Inte alls. Läsning, plugg och tentor har upptagit min tid. Men så läste jag DN idag och blev så arg. Då vaknade lusten att skriva igen. Så håll ut! Uppdatering kommer inom kort!

Ny termin. Ny kurs. Ny institution. Ny föreläsare.

Första föreläsningen idag och jag tänkte att vart skall detta sluta. Mannen i den gräsligt rosa slipsen med ränder i pastelligr rött, grönt, blått och orange. Måste han förresten ha slips? Och skjorta och kavaj? Ja till och med den där lilla trekantiga näsduken som sticker upp ur bröstfickan. I matchande lila.

Men det tog sig. Han tog sig. Och jag tog tillbaka alla onda tankar om fåniga färger. För han var bra. Jättebra! Om man skall prata om och citera Platon i två timmar behöver man anstränga sig lite. Det gjorde han.

Det var yngste broderns matdag idag och vi skulle laga canelloni. Och jag blev förvånad. Över hur mycket som hänt med honom under hösten. Han bara gjorde och allting flöt på. Nästan helt komplikationsfritt. Medan jag strödde på osten började bror att diska för att sedan sopa hela köket. När lärde han sig detta? Så var det inte innan jag for.

Men mest förvånad blev jag ändå när denne inbitne köttätare smakade på spenatröran och sedan kläckte ur sig (eller snarare mumlade, grymtade fram det) "Det här var ju skitgott ju" Som att det inte skulle vara det!

Äldste lillebror berättade häromdagen om alla flickor som bokstavligen hänger som klasar runt halsen på den yngre brodern. Och jag börjar förstå varför. Kanske är det inte enbart fotbollsspelandet som lockar?

Här är förresten receptet. Fast man behöver inte göra precis. Det går jättebra med vanliga lasagneplattor och fryst spenat. Och den där pastasåsen förstod jag inte mycket av. Vi gjorde en egen i stället. På krossade tomater och svarta oliver. Och vi hade inte tillräckligt med ost heller. Så vi blandade i lite fetaost.

Canelloni med spenat och ricotta

4 port

• 1 gul lök
• 2 vitlöksklyftor
• 8 marinerade soltorkade tomater
• 150 g färsk spenat
• 1 msk olivolja
• 250 g ricottaost
• salt och peppar
• 2 msk hackad oregano eller timjan
• 200 g färska lasagneplattor
• 1 burk pastasås med oliver, ca 400 g
• 1 dl riven parmesanost

1. Sätt ugnen på 225°

2. Skala och hacka lök och vitlök. Skär tomaterna i bitar.

3. Fräs lök, vitlök och spenat i oljan så att det mjuknar och vätskan kokat in. Ta stekpannan från värmen och rör ner tomaterna och osten.

4. Häll knappt hälften av pastasåsen i en ugnssäker form. Skär lasagneplattorna i ca 12 cm långa bitar. Lägg ut fyllningen som en sträng mitt på plattorna. Rulla ihop och lägg rullarna med skarven nedåt i formen. Häll resten av pastasåsen över rullarna och strö på osten.

5. Sätt in formen mitt i ugnen ca 20 minuter.

6. Servera Canellonin med sallad

Jag vet, det har varit alldeles kollosalt dåligt uppdaterat här den senaste tiden. Men jag har inte hunnit. Det har varit tusen förberedelser och vaccinationer och annat inför Kenya-resan. Det har varit jobb. Och så lite ledighet på olika platser i landet.

Jag har några halvfärdiga texter som väntar på att bli upplagda. Ända sedan slutet av juni faktiskt. Jag tror jag skall lägga upp dem faktiskt. Så håll kollen bakåt!